Bytet.
En gång i tiden var hösten här. Det var Du också. Jag kände Dig. Du var så nära, hudnära. Jag kände Dig. Egentligen inte på det psykiska planet. Men ändå, Du var så så nära och Du kände Mig.Vi kände varandra, så nära, så simpelt. Du närmade dig, liksom bakifrån. Ljudet. Det där speciella ljudet, rakt i Mitt öra helt utan förvarning. PANG! Jag skjöt Dig och vips var Du inte bara Du utan Du var något helt annat. Ett byte.
Och vilket Byte sedan.
Kommentarer
Trackback
